Men vad tittar ni på?
Aj, vad hade den där hunden... AJ!
Varför tittar ni på det här?
Men de hjälper ju hunden.
Är ni också trötta?
Vad gör du?
Varför vill alla titta på Animal Planet hela tiden?!
NEJ!
Pål och David och Joel ska dit.
Film.
Nej, det vet jag inte. Jag tror det är en filmkille som bor där.
Berättarrösten är ju hemsk.
Vad skönt.
Kommer man in i musikhuset utan musiknyckel?
Jag tänkte det. Mys. Det låter mys.
Vad sa du?
Mys.
Följ med du också. Nu ska vi gå till musikhuset.
Nyckelman. Eh, jag är lång. Jag är ganska lång Marlene.
Jag är trött.
Jag läste om hur man ska köra bil när det här halt.
Oj.
Jag blev så tagen.
Jag blev jättetrött när jag tänkte på hur många diktsamlingar det finns.
Jaha, just det. Hon är så lugn.
söndag 27 december 2009
Vardagsrummet, Höga skolan
Etiketter:
animal planet,
David,
diktsamlingar,
film,
hund,
Joel,
Marlene,
mys,
Pål
fredag 25 december 2009
Tåg mot Köpenhamn
Jag ska skicka dem till mig själv tänkte jag. Betalar man bara för vikt eller för volym också?
Det är ju spexigt.
Det blir en jättedyr hemresa det här. Eftermiddagen. Tror du att hon bara är envis eller? Det står ju ingenting på våran skylt.
Just nu väntar vi på att lokföraren ska komma från ett försenat tåg.
Fan, jag har glömt nycklarna hemma.
Vi glömde lokföraren hemma.
Som ni har märkt är det rätt kallt här.
Jag tycker att det är kul att det är vinter varje år.
Vi har ingen guide. Man får beställa guiden en vecka innan. Det är skumt.
Åh, har ni block med er?
Ska vi leka associationsleken?
Det är ju kallt i och för sig. Är det någon mer som är på till varma vagnen? Jaha, det kanske är lite dumt.
Jag går nu.
Nej, nu sitter vi kvar.
Nej, nu går vi dit vänner.
Som sagt, vi väntar fortfarande på besked. Jag kommer ju från Norrland. Knappt synbart för blotta ögat. Växer in under skinnet. Och så hade jag rakat mig.
Där byter alla tåg. Det är ju inte så långt mellan Falkenberg och Kalmar. Bada och sådär.
Där är kartan.
Ska vi inte leka blinkleken då?
Jag känner att det här är ett övergrepp.
Det är ju som konceptpoesi.
Jag fick den precis nu.
Kul grej.
Det är ju spexigt.
Det blir en jättedyr hemresa det här. Eftermiddagen. Tror du att hon bara är envis eller? Det står ju ingenting på våran skylt.
Just nu väntar vi på att lokföraren ska komma från ett försenat tåg.
Fan, jag har glömt nycklarna hemma.
Vi glömde lokföraren hemma.
Som ni har märkt är det rätt kallt här.
Jag tycker att det är kul att det är vinter varje år.
Vi har ingen guide. Man får beställa guiden en vecka innan. Det är skumt.
Åh, har ni block med er?
Ska vi leka associationsleken?
Det är ju kallt i och för sig. Är det någon mer som är på till varma vagnen? Jaha, det kanske är lite dumt.
Jag går nu.
Nej, nu sitter vi kvar.
Nej, nu går vi dit vänner.
Som sagt, vi väntar fortfarande på besked. Jag kommer ju från Norrland. Knappt synbart för blotta ögat. Växer in under skinnet. Och så hade jag rakat mig.
Där byter alla tåg. Det är ju inte så långt mellan Falkenberg och Kalmar. Bada och sådär.
Där är kartan.
Ska vi inte leka blinkleken då?
Jag känner att det här är ett övergrepp.
Det är ju som konceptpoesi.
Jag fick den precis nu.
Kul grej.
Etiketter:
associationsleken,
bada,
blinkleken,
Falkenberg,
försenat,
guide,
Kalmar,
karta,
konceptpoesi,
lokförare,
Norrland,
nycklar,
spex,
tågkaos,
vikt,
vinter,
volym,
övergrepp
onsdag 23 december 2009
Kvällsfika
Jag vet att han fattar vad jag säger. Du har ju också jobbat med människor.
Det kan man ju vara några sekunder. Man kan inte liksom klistra på det.
Jätteroligt!
Pratar jättemycket.
Pratar min familj.
Det är stor skillnad. Det är mest bara skit. Fasen alltså, det är inte klokt.
Det är ju saker som händer och så va.
Det är ju inte så. Det är det jag jobbar för.
Det är roligt!
Jag kan hjälpa dig hemma. Det pirrar i mig lika mycket.
Jag får göra det bästa utav det jag håller på med nu. Det är massa grejer.
Jag kliver åt sidan.
Ja, jo, precis.
Det är som jag tänker. Jag kan inte kliva av.
Jag tittade innan jag kom hem. Allt under kontroll. Du har anmält dig och allt.
Okej.
Det skulle kännas så himla skönt. Åtta går jag upp och duschar.
Jag tycker du gör rätt.
Det kan man ju vara några sekunder. Man kan inte liksom klistra på det.
Jätteroligt!
Pratar jättemycket.
Pratar min familj.
Det är stor skillnad. Det är mest bara skit. Fasen alltså, det är inte klokt.
Det är ju saker som händer och så va.
Det är ju inte så. Det är det jag jobbar för.
Det är roligt!
Jag kan hjälpa dig hemma. Det pirrar i mig lika mycket.
Jag får göra det bästa utav det jag håller på med nu. Det är massa grejer.
Jag kliver åt sidan.
Ja, jo, precis.
Det är som jag tänker. Jag kan inte kliva av.
Jag tittade innan jag kom hem. Allt under kontroll. Du har anmält dig och allt.
Okej.
Det skulle kännas så himla skönt. Åtta går jag upp och duschar.
Jag tycker du gör rätt.
Etiketter:
grejer,
hygien,
jätte,
klister,
morgonrutiner,
pirr i magen,
påstigning,
Tvekan
Statens museum for kunst
Äpple, äpple, äpple.
Jo, de brukar ju göra mat av det också.
Jag kan inte fånga.
Nej, det kan du verkligen inte.
Tack så jättemycket.
Hade jag inte varit rädd så hade jag gjort såhär.
David.
Marlene.
Nån kommer ju få den i huvudet snart.
Nej, inte snabba på!
Vi ska nog sluta.
Jag vill inte bli utkastad.
Hej, får jag låna min jacka?
Jo, de brukar ju göra mat av det också.
Jag kan inte fånga.
Nej, det kan du verkligen inte.
Tack så jättemycket.
Hade jag inte varit rädd så hade jag gjort såhär.
David.
Marlene.
Nån kommer ju få den i huvudet snart.
Nej, inte snabba på!
Vi ska nog sluta.
Jag vill inte bli utkastad.
Hej, får jag låna min jacka?
Daniel Möller, del nio (sista delen)
Vi som håller på med litteratur hoppar ju av.
Vi har hoppat av.
Håller ni med om att vi har hoppat av?
En plats man kan vistas i, på. Alla som håller på med litteraturforskning blir arbetslösa.
Så ser framtiden ut.
Det skulle vara jätteroligt att ge röst åt en massa fiktiva människor. Det skulle vara kul. Jag har skrivit en novell i hela mitt liv. Det är privat mytologi det där.
Ni kan bara maila annars, det går bra. Jag har sugit åt mig som en svamp här idag.
Vi har hoppat av.
Håller ni med om att vi har hoppat av?
En plats man kan vistas i, på. Alla som håller på med litteraturforskning blir arbetslösa.
Så ser framtiden ut.
Det skulle vara jätteroligt att ge röst åt en massa fiktiva människor. Det skulle vara kul. Jag har skrivit en novell i hela mitt liv. Det är privat mytologi det där.
Ni kan bara maila annars, det går bra. Jag har sugit åt mig som en svamp här idag.
Etiketter:
arbetslös,
Daniel Möller,
fiktiva människor,
framtid,
litteratur,
mail,
mytologi,
novell,
suga,
svamp
tisdag 22 december 2009
Daniel Möller, del åtta
De flesta är väl tryckta egentligen.
Och så tittar jag på det och ställer frågan; vilken funktion den har? Det var ett sätt att göra karriär på. Papegojor finns det ju en hel del.
Jag var egentligen bäst, men så var det en som var bättre.
Blev ihjälslagen av en bänk. Jag håller på att utveckla detta. De fick heta Turk eller Snushane, ett, två, tre. Han skulle aldrig ha en liten knähund, de hade ju damer vid hovet.
Jag har målat den här hunden sju gånger! Det ingick ju liksom i den tidens kulturhov. Jo, så kan det va i livet.
Och så tittar jag på det och ställer frågan; vilken funktion den har? Det var ett sätt att göra karriär på. Papegojor finns det ju en hel del.
Jag var egentligen bäst, men så var det en som var bättre.
Blev ihjälslagen av en bänk. Jag håller på att utveckla detta. De fick heta Turk eller Snushane, ett, två, tre. Han skulle aldrig ha en liten knähund, de hade ju damer vid hovet.
Jag har målat den här hunden sju gånger! Det ingick ju liksom i den tidens kulturhov. Jo, så kan det va i livet.
Daniel möller, del sju
Eftersom jag tror att jag inte kan skriva det. Hitta det viktiga som hela tiden är försvunnet.
Begränsningar av olika slag kan skapa frihet. Det ser vi framemot.
Nej, det blir ju löjligt.
Så det finns de som tycker att det är bra? Det ska jag göra själv någongång.
Det var jag lite nervös för faktiskt.
Jag tror att det var fem i tidningar. Det såg konstigt ut tyckte jag, men det var roligt. Han hade gett ut en bok med erotiska nöjen.
Men det var ju inte jag. Du får lägga till ett T eller ett B i ditt namn. Ja eller nej. Jag blev ju glad för det faktiskt. Könsglosor om man säger så.
Jag tvivlar själv på att han finns faktiskt. Eftersom vi heter samma sak. Ni får gärna avbryta mig!
Poetiska prosatexter om masturbation. Som ägnar sig åt onani.
För några år sedan blev vi ombedda att skriva. Matthew har inte gått hela den här vägen. Har ni läst den? Det är väl barn med? Så vi larvade oss lite. Vart sitter den här lilla karln? Vi skriver lite och larvar oss. Här blinkade vi lite. Han sitter och trampar på ett björnhuvud där. Eller ska vi släppa in er?
Så han fick kämpa en lång stund innan det gick. Som inte svarade mot innehållet. Det är alla möjliga konstiga akvareller.
Och den här har vi ju läst ur Oscar, en del. Du kan börja från början, det är enklast nästan.
Onani mot ett armstöd. Det var så intensivt så att hon ramlade av.
Det har vi ju inte i Sverige så jag fick åka till Island och fråga en amerikan vad det var. Det är sant!
Då var det slut på de enskilda nöjena. Ja, det var roligare. Jag började skriva så konstigt sen hon kom till.
Vi ska inte onanera till exempel. Det har du rätt i. Det fattade inte jag. Ja, Oscar, vad säger du till dina lärjungar?
Begränsningar av olika slag kan skapa frihet. Det ser vi framemot.
Nej, det blir ju löjligt.
Så det finns de som tycker att det är bra? Det ska jag göra själv någongång.
Det var jag lite nervös för faktiskt.
Jag tror att det var fem i tidningar. Det såg konstigt ut tyckte jag, men det var roligt. Han hade gett ut en bok med erotiska nöjen.
Men det var ju inte jag. Du får lägga till ett T eller ett B i ditt namn. Ja eller nej. Jag blev ju glad för det faktiskt. Könsglosor om man säger så.
Jag tvivlar själv på att han finns faktiskt. Eftersom vi heter samma sak. Ni får gärna avbryta mig!
Poetiska prosatexter om masturbation. Som ägnar sig åt onani.
För några år sedan blev vi ombedda att skriva. Matthew har inte gått hela den här vägen. Har ni läst den? Det är väl barn med? Så vi larvade oss lite. Vart sitter den här lilla karln? Vi skriver lite och larvar oss. Här blinkade vi lite. Han sitter och trampar på ett björnhuvud där. Eller ska vi släppa in er?
Så han fick kämpa en lång stund innan det gick. Som inte svarade mot innehållet. Det är alla möjliga konstiga akvareller.
Och den här har vi ju läst ur Oscar, en del. Du kan börja från början, det är enklast nästan.
Onani mot ett armstöd. Det var så intensivt så att hon ramlade av.
Det har vi ju inte i Sverige så jag fick åka till Island och fråga en amerikan vad det var. Det är sant!
Då var det slut på de enskilda nöjena. Ja, det var roligare. Jag började skriva så konstigt sen hon kom till.
Vi ska inte onanera till exempel. Det har du rätt i. Det fattade inte jag. Ja, Oscar, vad säger du till dina lärjungar?
Etiketter:
akvareller,
amerikan,
björnhuvud,
Daniel Möller,
erotik,
frihet,
Island,
könsglosor,
lärljungar,
masturbation,
onani,
Oscar Nilsson,
poesi,
prosa,
Sverige
måndag 21 december 2009
Förmiddagsfika
Mittemellan skulderbladen. Nu har vi den här stunden av sjukdomssnack.
Jag vill ha en till. Tack snälla.
Galla. Aj, aj aj. Skynda på och ring, det är bara öppet till onsdag. Tabletterna hjälper ju inte riktigt. Då får man gå och ha lite ont.
Hon äter jättetråkigt.
Det tänker man inte på.
Malin har det också.
Det gör ont i ryggen också.
Det ligger jävligt mycket i släkten. Hon hade sjunkit åtta centimeter när hon fyllde sextiotvå. Jag såg Daniel, med fläskläpp och allt. Nej, han hade suttit framför datorn för mycket.
Jag tycker att det är socialt.
Det är jätteroligt det.
Hur sätter jag på den här då?
Det hade kunnat bli en jätterolig helg.
Hon sätter klockan på ringning och går upp mitt i natten. Det där jävla farmville.
Ja, han ville det. Hon är ju sjukskriven. Så han kan klicka tre gånger så rånar han en bank.
Blablablablablablabla.
Mamma och pappa.
Det är ju inte högsta prioritet.
Det är den enda dagen jag är ledig.
Han har migrän ändå.
Jag tänkte fel.
Här är ju nyårsafton.
Och så har vi ju fredagar.
Jag är bara ledig där.
Eller undersköterska som man säger på Koppargården.
Jag vill ha en till. Tack snälla.
Galla. Aj, aj aj. Skynda på och ring, det är bara öppet till onsdag. Tabletterna hjälper ju inte riktigt. Då får man gå och ha lite ont.
Hon äter jättetråkigt.
Det tänker man inte på.
Malin har det också.
Det gör ont i ryggen också.
Det ligger jävligt mycket i släkten. Hon hade sjunkit åtta centimeter när hon fyllde sextiotvå. Jag såg Daniel, med fläskläpp och allt. Nej, han hade suttit framför datorn för mycket.
Jag tycker att det är socialt.
Det är jätteroligt det.
Hur sätter jag på den här då?
Det hade kunnat bli en jätterolig helg.
Hon sätter klockan på ringning och går upp mitt i natten. Det där jävla farmville.
Ja, han ville det. Hon är ju sjukskriven. Så han kan klicka tre gånger så rånar han en bank.
Blablablablablablabla.
Mamma och pappa.
Det är ju inte högsta prioritet.
Det är den enda dagen jag är ledig.
Han har migrän ändå.
Jag tänkte fel.
Här är ju nyårsafton.
Och så har vi ju fredagar.
Jag är bara ledig där.
Eller undersköterska som man säger på Koppargården.
Etiketter:
farmville,
galla,
Koppargården,
migrän,
nyårsafton,
ryggen,
sjukdomar,
sjukskriven,
smärta
söndag 20 december 2009
En bil på en väg
Tänkte i Markaryd. Den är borta, vi har försökt hitta på den.
Sju grader kallt. Det tror jag också.
Vi satt i datorrummet. Måndag. Den tjugoandra.
Höj lite mer är du snäll. Ingen som skrapar rutorna.
Vi stod på Coop. Precis vad jag skulle behöva.
Vi tar inte per kg. Om du vill. Det var mycket bättre när vi åkte.
Kallare. Det här är Tina Turner.
Var det George som skrev den?
Fäller allt det här för en gran. Inte lika stor.
Vi ska ha gran!
Jag vet inte, de har väl varit duktiga. Så. Luktar här mat?
Övergiven bil!
Cosmo. Han har värmen på. Kan du skiva?
Trettioåtta. Många som var kissnödiga.
Jag trodde inte du skulle ha handen där.
Sju grader kallt. Det tror jag också.
Vi satt i datorrummet. Måndag. Den tjugoandra.
Höj lite mer är du snäll. Ingen som skrapar rutorna.
Vi stod på Coop. Precis vad jag skulle behöva.
Vi tar inte per kg. Om du vill. Det var mycket bättre när vi åkte.
Kallare. Det här är Tina Turner.
Var det George som skrev den?
Fäller allt det här för en gran. Inte lika stor.
Vi ska ha gran!
Jag vet inte, de har väl varit duktiga. Så. Luktar här mat?
Övergiven bil!
Cosmo. Han har värmen på. Kan du skiva?
Trettioåtta. Många som var kissnödiga.
Jag trodde inte du skulle ha handen där.
Daniel Möller, del sex
Där magi är möjligt. Ett ytterligare bakland. Ibland finns karaktärerna på riktigt. Det var ett on going project. Men så har han ytterligare bilder. Lite kraffs. De betyder olika saker helt enkelt. Det blir lite olika nivåer här. Som inte är ord utan ljud. Det är inget hemligt makeri. De förstod. Han lurade kritikerna kan man säga.
Ni får fråga om vad ni vill.
Då var jag tvungen att sätta mig in i hans värld, naturligtvis. Ett ständigt själsligt besvär. Ni får säga stopp. Det är det enda jag känner att jag riktigt lyckats med, att sätta ut titlar. Så det handlar kanske inte ens alls om det. Man känner sig lite utkastad första skoldagen. Men jag känner igen det. Jag tyckte att det var som var det roliga. Han har vid något tillfälle sagt att han nästan alltid kommer på titlar.
Ni får fråga om vad ni vill.
Då var jag tvungen att sätta mig in i hans värld, naturligtvis. Ett ständigt själsligt besvär. Ni får säga stopp. Det är det enda jag känner att jag riktigt lyckats med, att sätta ut titlar. Så det handlar kanske inte ens alls om det. Man känner sig lite utkastad första skoldagen. Men jag känner igen det. Jag tyckte att det var som var det roliga. Han har vid något tillfälle sagt att han nästan alltid kommer på titlar.
Etiketter:
bakland,
Daniel Möller,
karaktärer,
kritikerna,
magi,
on going project,
själsliga besvär,
titlar
lördag 19 december 2009
Daniel Möller, del fem
Jag var inblandad i någonting. Vad roligt.
Gör det på lunchen David, jag har garn med mig. Annars råder jag er att göra det. Det är det som är konstigt. ...säkert 50% av sin sovande tid på sällskapet. Alla möjliga framstående. Den äldre doktorn. Han hade problem med rören. Fast han hoppade över de grekiska citaten. Sprid lite såntdär för vinden.
Någon som vill säga något oväntat som vi kan ha med oss in? Man kanske har gått lite för långt. Ibland har jag stympat dikten. Det har inte varit så lyckat.
Låna är bara omoget, riktiga poeter stjäl! Att drömma ihop en dikt helt enkelt.
Det här var nytt.
Du har helt rätt.
Den tysta läsningen är väldigt ny.
Stor samlare av ljud. Man kanske funderar lite. Genom hans röst blir det besjälat.
Sen visade det sig att han själv hade skrivit den.
Gör det på lunchen David, jag har garn med mig. Annars råder jag er att göra det. Det är det som är konstigt. ...säkert 50% av sin sovande tid på sällskapet. Alla möjliga framstående. Den äldre doktorn. Han hade problem med rören. Fast han hoppade över de grekiska citaten. Sprid lite såntdär för vinden.
Någon som vill säga något oväntat som vi kan ha med oss in? Man kanske har gått lite för långt. Ibland har jag stympat dikten. Det har inte varit så lyckat.
Låna är bara omoget, riktiga poeter stjäl! Att drömma ihop en dikt helt enkelt.
Det här var nytt.
Du har helt rätt.
Den tysta läsningen är väldigt ny.
Stor samlare av ljud. Man kanske funderar lite. Genom hans röst blir det besjälat.
Sen visade det sig att han själv hade skrivit den.
Etiketter:
citat,
Daniel Möller,
David,
ljud,
poesi,
poeter,
stympad,
sällskapet,
vind
Daniel Möller, del fyra
Som man nog har rätt roligt åt.
Som sitter med sin cigarett och blåser ut stora rökridåer.
Utan att för den skulle trampa på poeten.
Som är menad att vara allvarlig.
Tar in det här och känner, OJ, OJ.
Som har gjort det till en dygd att skriva avsiktligt dåligt.
Reparera ett sågverk. De kan inte uttrycka sig så bra. Han drar sig i näsan och piper. På sitt jävla språk.
Tvättstugepoesi. Det sista han sa innan han dog. Totalt förryckt, kung över Polen. Då får jag liksom vatten på min kvarn. Gudinneåkallanden.
Att våga lyssna till andra som pratar. Snaskiga detaljer från förlagsbranschen, hur naket är det? Jag har knappt blottat mig alls. Det här nonsensnumret. Jag har en vän som är väldigt begåvad. Det är ett jävligt plockande. Men jag kom aldrig riktigt så långt.
Som sitter med sin cigarett och blåser ut stora rökridåer.
Utan att för den skulle trampa på poeten.
Som är menad att vara allvarlig.
Tar in det här och känner, OJ, OJ.
Som har gjort det till en dygd att skriva avsiktligt dåligt.
Reparera ett sågverk. De kan inte uttrycka sig så bra. Han drar sig i näsan och piper. På sitt jävla språk.
Tvättstugepoesi. Det sista han sa innan han dog. Totalt förryckt, kung över Polen. Då får jag liksom vatten på min kvarn. Gudinneåkallanden.
Att våga lyssna till andra som pratar. Snaskiga detaljer från förlagsbranschen, hur naket är det? Jag har knappt blottat mig alls. Det här nonsensnumret. Jag har en vän som är väldigt begåvad. Det är ett jävligt plockande. Men jag kom aldrig riktigt så långt.
Etiketter:
cigarett,
Daniel Möller,
förlagsbranchen,
gud,
gudinneåkallanden,
kungen,
nonsens,
oj,
piper,
polen,
rökridåer,
tvättstugepoesi
fredag 18 december 2009
Daniel Möller, del tre
Jag är inne på störningar. Att ta in bruset.
Ta en text som har plågat dig mycket. Det är det stora problemet. Vi konkurrerar med varandra. Att kvida lite har aldrig hjälpt för mig. ...längtade efter att bevisa på att jag har en hjärna och ett hjärta.
Skriva med olika röster. Locka fram en annan frekvens. Försöka dela sig lite. Som en annan karaktär. Stå för det helt enkelt.
Tusen människor i varje människa som gör uppror mot kungen. Acceptera att det är så. Omärkligt glider över. Försätter sig i en slags rörelse. ...finns inte de strukturerna. Känner du att det finns någon motsättning?
Man kan invadera.
Det är synd att måla in sig själv i ett hörn.
Oj, vad ni krånglar till det. Det är synd att göra sådan skillnad. Historieskrivarens musa, nedsänkt i badet. Lyssnandes på sin papegoja.
Ta en text som har plågat dig mycket. Det är det stora problemet. Vi konkurrerar med varandra. Att kvida lite har aldrig hjälpt för mig. ...längtade efter att bevisa på att jag har en hjärna och ett hjärta.
Skriva med olika röster. Locka fram en annan frekvens. Försöka dela sig lite. Som en annan karaktär. Stå för det helt enkelt.
Tusen människor i varje människa som gör uppror mot kungen. Acceptera att det är så. Omärkligt glider över. Försätter sig i en slags rörelse. ...finns inte de strukturerna. Känner du att det finns någon motsättning?
Man kan invadera.
Det är synd att måla in sig själv i ett hörn.
Oj, vad ni krånglar till det. Det är synd att göra sådan skillnad. Historieskrivarens musa, nedsänkt i badet. Lyssnandes på sin papegoja.
Etiketter:
badkar,
Daniel Möller,
hjärna,
hjärta,
invadera,
kungen,
papegoja,
röster,
strukturer,
störningar
torsdag 17 december 2009
Statens Museum for Kunst
Oj, vad konst är intressant! Allt som jag vill ska stå.
Får jag smaka på ditt kaffe?
Åh, så skönt! Aha.
Man kan liksom inte höra vad de säger trots att de pratar helt högt.
Jag kom på vad jag sa! Sexton trettioåtta.
Ja, men jag har läst lite.
Vad är det för blick? Ska du gå på bio?
Jag är lite hungrig.
Har du två? Clementinmannen.
Det syns på dig.
Vad fan skrattar du åt? Jag vågar inte säga någonting.
Sitter du och skriver till den där nya bloggen möjligtvis?
Jättekul! Här är vi.
Sen lunch… igår.
Vad fan är klockan? Har någon en klocka?
Får jag smaka på ditt kaffe?
Åh, så skönt! Aha.
Man kan liksom inte höra vad de säger trots att de pratar helt högt.
Jag kom på vad jag sa! Sexton trettioåtta.
Ja, men jag har läst lite.
Vad är det för blick? Ska du gå på bio?
Jag är lite hungrig.
Har du två? Clementinmannen.
Det syns på dig.
Vad fan skrattar du åt? Jag vågar inte säga någonting.
Sitter du och skriver till den där nya bloggen möjligtvis?
Jättekul! Här är vi.
Sen lunch… igår.
Vad fan är klockan? Har någon en klocka?
Etiketter:
bio,
Clementiner,
fattigdom,
hunger,
kaffe,
konst,
Köpenhamn,
lunch,
paranoia,
Statens Museum For Kunst
Tågkaos, tåg två av tre
Måste han fresta oss? Vi som inte har block med oss.
Alltså, det är ju kallt. Känner du dig hemma?
Det kanske är lite dumt.
Jag går nu. Jag har inget nytt att komma med.
Jag tänkte att alla kommer prata med mig. Jag bodde ju i Växjö.
Ja, precis. Oj, hallå!
Det blir ju konceptpoesi. Väldigt spännande!
Bra grej.
Alltså, det är ju kallt. Känner du dig hemma?
Det kanske är lite dumt.
Jag går nu. Jag har inget nytt att komma med.
Jag tänkte att alla kommer prata med mig. Jag bodde ju i Växjö.
Ja, precis. Oj, hallå!
Det blir ju konceptpoesi. Väldigt spännande!
Bra grej.
Etiketter:
konceptpoesi,
Köpenhamn,
Malmö,
spänning,
transkribering,
tristess,
tågkaos,
Växjö
onsdag 16 december 2009
Daniel Möller, del två
Här är allting fritt. En fristad för kreativa orgier. Ägnar ni er åt kreativa orgier?
Det är för att tankarna inte ska lämna huvudet. Jan Guillou har ett liknande schema kan jag tänka mig.
Då skjuter jag dig istället.
Skulle det vara något för er?
Han tvingar sig själv.
... eller gå tillbaka till gammalt
De rullar bollen ömt som en liten bäbis längs linjen.
Där säger folk, utan att veta om det, de mest storslagna saker.
Snarare att man sitter där och applåderar. Där man minst anar det.
Någon ska fila upp oss från oväntat håll. Att en poet måste vara så onyttig och arbetsovillig som möjligt.
Poeter har monopol på att vara galna.
Där har vi en författare som bryter huvudet av läsaren var femte rad.
Försjunkit och förbryllat. Helst vill man bli förvånad ibland. Jag är fri i tanken men inte i pennan.
En mening som är lika lång härifrån (dvs Skåne) till Gävle.
Det är för att tankarna inte ska lämna huvudet. Jan Guillou har ett liknande schema kan jag tänka mig.
Då skjuter jag dig istället.
Skulle det vara något för er?
Han tvingar sig själv.
... eller gå tillbaka till gammalt
De rullar bollen ömt som en liten bäbis längs linjen.
Där säger folk, utan att veta om det, de mest storslagna saker.
Snarare att man sitter där och applåderar. Där man minst anar det.
Någon ska fila upp oss från oväntat håll. Att en poet måste vara så onyttig och arbetsovillig som möjligt.
Poeter har monopol på att vara galna.
Där har vi en författare som bryter huvudet av läsaren var femte rad.
Försjunkit och förbryllat. Helst vill man bli förvånad ibland. Jag är fri i tanken men inte i pennan.
En mening som är lika lång härifrån (dvs Skåne) till Gävle.
Etiketter:
Daniel Möller,
Gävle,
Jan Guilluo,
kreativitet,
monopol,
onyttigt,
orgier,
sport
tisdag 15 december 2009
Daniel Möller, del ett
Ett barnsligt uppror! Upplevt en stor befrielse. Det finns inga döda djur här i.
Dödstematiken jag dragits till.
Det är klart att det är texter jag legat nedsänkt i.
Som bara är ljud som rabblats upp.
Det är vissa man blir chockad av. Den där härliga känslan. Det kanske säger något om deras okända status.
Oändligt fascinerande.
Han blev attraherad av det. Jag har gett röst åt en bortglömd. Det kan finnas olika avdelningar. Motsatspar. Jag hoppas att man känner att man trillar ut för stupet. Jag attraheras ju av att läsaren slår ihjäl sig själv.
Rätt vackert egentligen. Det här känns oftast lite krystat. Medvetet misslyckande. Missfostersestistik, inget ont om missfoster.
En eggande situation.
Dödstematiken jag dragits till.
Det är klart att det är texter jag legat nedsänkt i.
Som bara är ljud som rabblats upp.
Det är vissa man blir chockad av. Den där härliga känslan. Det kanske säger något om deras okända status.
Oändligt fascinerande.
Han blev attraherad av det. Jag har gett röst åt en bortglömd. Det kan finnas olika avdelningar. Motsatspar. Jag hoppas att man känner att man trillar ut för stupet. Jag attraheras ju av att läsaren slår ihjäl sig själv.
Rätt vackert egentligen. Det här känns oftast lite krystat. Medvetet misslyckande. Missfostersestistik, inget ont om missfoster.
En eggande situation.
Etiketter:
attraktion,
Daniel Möller,
döda djur,
missfoster,
oöndligt,
stup,
transkribering,
uppror
Diktsamlingens möjligheter, del ett
Kanske ironiskt färgstark. Det är lite simplistiskt. Kärnfullt och lite lustigt.
Då ska vi se.
Redan där anar man en viss ironi. Det är logiskt men det är få människor som.
Jag pratar här.
Det skapar en väldigt kontrast mellan mellan dikterna. Det är ganska så, ja, svävande och fint.
De är som fingerborgar. Vad mysigt vi har! Och pepparkakor också. Oj, Oscar!
Jag läser lite för mig själv här.
Och så vidare. Lustigt och motbjudande. För att det är skrivet på det sättet. Det blev som en liten happening. Samtidigt som vi spiller kaffe på Anna Hallberg. Det kan vara väldigt väldigt enkelt. Så ser den ut.
Det är väldigt luftigt också.
De sista är, ser ut så. Det är punkter. Hon bor väl kanske? Hon bor i Malmö, ja. Jag tänkte läsa en av de linjerade.
Någon tanke eller fråga eller så?
Då ska vi se.
Redan där anar man en viss ironi. Det är logiskt men det är få människor som.
Jag pratar här.
Det skapar en väldigt kontrast mellan mellan dikterna. Det är ganska så, ja, svävande och fint.
De är som fingerborgar. Vad mysigt vi har! Och pepparkakor också. Oj, Oscar!
Jag läser lite för mig själv här.
Och så vidare. Lustigt och motbjudande. För att det är skrivet på det sättet. Det blev som en liten happening. Samtidigt som vi spiller kaffe på Anna Hallberg. Det kan vara väldigt väldigt enkelt. Så ser den ut.
Det är väldigt luftigt också.
De sista är, ser ut så. Det är punkter. Hon bor väl kanske? Hon bor i Malmö, ja. Jag tänkte läsa en av de linjerade.
Någon tanke eller fråga eller så?
Etiketter:
Anna Hallberg,
fingerborgar,
ironi,
logik,
Malmö,
Oscar Nilsson,
pepparkakor,
punkter
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)