Daniel Möller, del fyra

Som man nog har rätt roligt åt.
Som sitter med sin cigarett och blåser ut stora rökridåer.
Utan att för den skulle trampa på poeten.
Som är menad att vara allvarlig.

Tar in det här och känner, OJ, OJ.

Som har gjort det till en dygd att skriva avsiktligt dåligt.
Reparera ett sågverk. De kan inte uttrycka sig så bra. Han drar sig i näsan och piper. På sitt jävla språk.

Tvättstugepoesi. Det sista han sa innan han dog. Totalt förryckt, kung över Polen. Då får jag liksom vatten på min kvarn. Gudinneåkallanden.

Att våga lyssna till andra som pratar. Snaskiga detaljer från förlagsbranschen, hur naket är det? Jag har knappt blottat mig alls. Det här nonsensnumret. Jag har en vän som är väldigt begåvad. Det är ett jävligt plockande. Men jag kom aldrig riktigt så långt.